Uppmärksamhet eller ej ?
Blir så sjukt frustrerad över folk som snackar om saker dom inte har en aning om..
Ofta får man höra "åh hon skrev de o de på facebook, snacka om uppmärkshetssökande" eller "vad har HAN att må dåligt över? vill han ha uppmärksamhet eller?" osv.
Jag tycker inte alls att de känns konstigt att folk numera måste nå ut till världen på ett sådant sätt, att man då kanske kan få bli upplockad och känna att någon VILL ge en hjälp.
De är så sjukt många unga (även äldre, såklart! men de visar sig inte på samma sätt) som mår psykiskt dåligt idag (okej, puberteten är jobbig, man vet inte vem man är osv osv, men inte dåligt på de sättet!) människor som inte ser något bra med sig själv och tycker världen är hemsk.
Och vad gör psykvården eller vården över huvudtaget för att hjälpa dessa människor?
Jag minns själv när jag blev väldigt sjuk i mina ätstörningar för ungefär 8 år sen, hur min mamma kämpade för att få in mig på BUP (barn och ungdomspsyk) men får svaret att kön är lång o man kan få vänta upp till 1 år innan man får komma in. 1 ÅR?!?! Vad i helvete hinner hända på de året?
Jag hade fruktansvärd tur, eftersom min familj hade kontakt med vården genom min syster o hennes läkare fick skriva en remiss så jag kom in direkt.
Ska de verkligen vara så? Att när man som privatperson eller en anhörig till den sjuka söker hjälp själv så är de inte lika viktigt? På något sätt är de som att man inte är lika sjuk om man insett att man själv behöver hjälp.
Ett exempel på de är en farbror jag träffade på uppe på akuten en natt i sommras.
Han satt o skrek på hjälp o de var riktigt hjärtskärande att se, till svar får han av en sköterska: "Det är femte natten i rad du är här nu o de finns inge fel på dig!" Sen hämtade hon en vakt som fick ringa en taxi och så skickade dom hem den här mannen.. Igen. För femte natten irad.
HUR svårt kan de ha varit att skjutsa upp den här mannen till psyk? Låta dom ta en titt på honom. Nej tyvärr, för han hade inte försökt tagit livet av sig själv eller någon annan, o han hade sökt hjälpen själv så han kan ju inte vara sjuk!
Jag blir inte ens förvånad längre när jag hör att människor tar livet av sig. Men jag undrar varför de ska behöva vara så. Varför man inte kan plocka upp människor tidigare.
Blev ett riktigt kräkinlägg de här, men jag tycker att man ibland borde tänka steget längre än att någon bara vill ha uppmärksamhet .. Sträck ut en hand, en liten grej för dig men en stor för dom.
Ofta får man höra "åh hon skrev de o de på facebook, snacka om uppmärkshetssökande" eller "vad har HAN att må dåligt över? vill han ha uppmärksamhet eller?" osv.
Jag tycker inte alls att de känns konstigt att folk numera måste nå ut till världen på ett sådant sätt, att man då kanske kan få bli upplockad och känna att någon VILL ge en hjälp.
De är så sjukt många unga (även äldre, såklart! men de visar sig inte på samma sätt) som mår psykiskt dåligt idag (okej, puberteten är jobbig, man vet inte vem man är osv osv, men inte dåligt på de sättet!) människor som inte ser något bra med sig själv och tycker världen är hemsk.
Och vad gör psykvården eller vården över huvudtaget för att hjälpa dessa människor?
Jag minns själv när jag blev väldigt sjuk i mina ätstörningar för ungefär 8 år sen, hur min mamma kämpade för att få in mig på BUP (barn och ungdomspsyk) men får svaret att kön är lång o man kan få vänta upp till 1 år innan man får komma in. 1 ÅR?!?! Vad i helvete hinner hända på de året?
Jag hade fruktansvärd tur, eftersom min familj hade kontakt med vården genom min syster o hennes läkare fick skriva en remiss så jag kom in direkt.
Ska de verkligen vara så? Att när man som privatperson eller en anhörig till den sjuka söker hjälp själv så är de inte lika viktigt? På något sätt är de som att man inte är lika sjuk om man insett att man själv behöver hjälp.
Ett exempel på de är en farbror jag träffade på uppe på akuten en natt i sommras.
Han satt o skrek på hjälp o de var riktigt hjärtskärande att se, till svar får han av en sköterska: "Det är femte natten i rad du är här nu o de finns inge fel på dig!" Sen hämtade hon en vakt som fick ringa en taxi och så skickade dom hem den här mannen.. Igen. För femte natten irad.
HUR svårt kan de ha varit att skjutsa upp den här mannen till psyk? Låta dom ta en titt på honom. Nej tyvärr, för han hade inte försökt tagit livet av sig själv eller någon annan, o han hade sökt hjälpen själv så han kan ju inte vara sjuk!
Jag blir inte ens förvånad längre när jag hör att människor tar livet av sig. Men jag undrar varför de ska behöva vara så. Varför man inte kan plocka upp människor tidigare.
Blev ett riktigt kräkinlägg de här, men jag tycker att man ibland borde tänka steget längre än att någon bara vill ha uppmärksamhet .. Sträck ut en hand, en liten grej för dig men en stor för dom.
Kommentarer
Trackback
